Arbetsmarknaden, Sverige och migration

Förra veckan var vi på konferens om migrationens potential för skapandet av långsiktigt välfärd, anordnad av tankesmedjan Global Utmaning, tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting. Dessa frågor ligger oss nära och det var med stor nyfikenhet som vi deltog i de olika samtalen. Diskussioner om huruvida den svenska folkrörelsen är död eller inte kom högt i tak. Vad har gått snett i samverkan mellan gräsrotsaktörer och andra sektorer? offentliga och privata? Även om meningarna skildes åt var en gemensam känsla av akuta behovet för ett paradigmskifte i hur vi ser på människor genom samhällsinstitutioner påtagligt. 

Hidayet Tercan delade med sig av hur hon hjälpte arbetsmarknaden på traven med sitt vårdbemanningsföretag Zemrete. Företaget som gick från noll anställda till trehundra på ett år har emapti bland högsta kompetenskrav hos sin personal. Hon menar att man ska jobbar utifrån varje individs potential och behov.   

- Vi är tvungna att ta in varenda människa in i samhället, förklarade hon. Och projektsatsningar kan stå i vägen för individperspektivet.

Åsa Olli-Segendorf, forskare på Jämställdhets- och integrationsdepartementet, delade med sig av sin forskningsresultat i jobbsökande strategier hos icke svenskfödda medborgare. Det visade sig att denna samhällsgrupp är mest aktiv och uppfinningsrik på att skaffa jobb. En annan intressant slutsats var att man fick oftast sämre lön om man fick jobb via sitt nätverk, än om man blev anställd via traditionella sökplattform.

Att det behövs läggas  mer flit för att skapa förutsättningar för folk att komma in på arbetsmarknaden från alla håll blev ett klart budskap.

- Kanada är mycket bra på detta, och vi skulle kunna bygga denna kometens på EU-nivå, menade Åsa. Speciellt när det gäller att få fram nya säkra modeller för validering och verifiering av dipolom och kunskaper som vi endå får gratis in till Sverige.

Amra