VIP

År 2005 gjordes det stora reportage i många tidningar om att killar med ”utländskt utseende” diskrimineras på krogen. Bland annat gav man olika tips, till exempel att om man blivit diskriminerad att man ska anmäla händelsen till polisen samma dag.

Strax efter mediahypet var jag ute med 4 killkompisar som alla hade looken ”utländskt ursprung”. Vi skulle gå till en viss bar men några av mina kompisar sa att där brukar vakterna inte släppa in ”svartskallar”. Jag var kaxig av snacket i tidningarna och sa att vi borde prova. Jag (som har ganska ljust hår) och en kompis gick först medan de andra väntade på andra sidan av gatan. Tanken var att jämföra om de kommer att släppa in oss kanske men inte dem. Men vakterna såg att vi kom tillsammans och när vi kom fram bad de mig och min killkompis om VIP kort. ”Är det privatfest ikväll eller?” frågade vi och vakterna (som själva såg ”utländska” ut svarade ja. Medan vi stod där kom två blonda killar. Vakterna bad dem om leg och släppte in dem utan något snack om VIP kort. Det hela såg väldigt skumt ut.

Utanför krogen satt några ljushåriga människor på uteserveringen så jag frågade dem: är det privatfest här ikväll? De svarade nej. Mina killkompisar sa att vi ska bara gå nån annanstans, eftersom de var vana vid behandlingen, men jag som tjej var van att bli insläppt och blev väldigt förvånad av hur öppet vakterna diskriminerade. Jag ringde polisen för att anmäla krogen, precis som tidningsartikeln rekommenderade. Jag visste inte vart annars jag ska ringa så jag ringde till 112. Jag berättade varför jag ringde och de kopplade mig vidare till ett nummer där ingen svarade. Jag väntade och väntade i luren. Det verkade som om ingen kommer att svara. Jag gick fram till gästerna i uteserveringen. ”De har sagt till oss att det är privatfest och vill inte släppa in oss. Jag kan inte nå polisen. Kan jag snälla få era kontaktuppgifter så att ni kan vara opartiska vittnen när vi når polisen? Alla tittade tyst på mig. En av dem sa till slut ”jag vet inte, är du säker på att ni inte har någon personlig vendetta med en av vakterna?”.

Va? Tänkte jag. ”Nej, vi känner inte dem. Som jag sa, vi kom bara och de sa att vi får inte komma in för vi har inte VIP kort”. Plötsligt kom ägaren fram, som själv hade en ”utländsk” look. ”Du stör våra gäster, gå härifrån!” ropade han. Jag gick fram till honom och sa att vi har blivit diskriminerade. Jag försökte ringa polisen igen. Då sa ägaren plötsligt ”det är inte privatfest, utan vi ville inte släppa in er för vi hade fullt, det handlar om brandsäkerhet förstår du”. ”Varför släppte ni då in två killar precis efter att ni nekade oss?” Det hade han inget svar på. Till sist svarade någon på telefonen. ”Hallå, jag och några kompisar har blivit nekade inträde till en krog på grund av vårt utseende och jag läste att man ska anmäla det så snart man kan så…” ”Vad vill du att vi ska göra, skicka en bil? Vi har viktigare saker för oss, att stoppa brott till exempel.”

Jag blev helt paff. Först folket i uteserveringen som inte ville vittna. Sen polisen som viftar bort det. ”Jag studerar faktiskt statsvetenskap och jag vet att vi har rättigheter att bli skyddade från diskriminering, du kan inte säga att det här är oviktigt!” Polisen resonerade med mig en liten stund och sen sa han att han ska koppla mig vidare till nån som ska hjälpa mig. Telefonen ringde i kanske 15 minuter och ingen svarade. Gästerna i uteserveringen, krogägaren och vakterna tittade på medan jag stod framför baren med telefonen vid örat. Till slut gav jag upp och gick därifrån. Jag gick tillbaka till mina kompisar. De tittade knappt på mig, men stämningen var tydlig. ”Det är bara att acceptera. Vi sa till dig från början”.

Tina