Hoodsfred
Miljonkultur initierade tillsammans med Gringo ett arbete för att höja statusen på förorten och förortskulturen, samtidigt som vi ville göra majoritetssamhällets privilegier mer tillgängliga för förortsbor, speciellt de från de så kallade miljonprogrammen. Där föddes idén om Hoodsfred. Privilegiet som stavas ”kultur” har länge varit en självklarhet för vit medelklass. Hoodsfred ville göra det tillgängligt också för förortsungdomarna.
Syftet med projektet var att få kulturen ut till förorterna. Hoodsfred skulle bli en årligt återkommande utsträckt hand från kulturvärlden. Tanken är att med kärlek och deltagande höja förortsungdomarnas intresse för kultur och i ett andra steg också bli kulturproducenter. Genom att både klassiska och nyare kulturaktörer tar sin verksamhet ut till förorten under en period avdramatiserde man kulturen och visade att den är öppen för alla. Att Miljonkultur och tidningen Gringo, som med ena benet i förorten och den andra i etablissemanget samarbetade med Vasamuseet och Parkteatern, bland många andra, signalerade att alla kan ha kul tillsammans och lära av varandra.
En parallelleffekt projektet skulle uppnå är korsbefruktning. Man arbetade aktivt med att kulturaktörerna som hängde med ut i förorterna aktivt skulle lyssna och pejla förortsungdomarnas intressen och behov. Målet var att kulturaktörerna får med sig något som på sikt kan forma deras verksamhet på ett nytt sätt. Det var dags att fler hittar fram till kulturen och att kulturen också hittar på något nytt. Vi ville göra en insats för att kulturen i framtiden, oavsett om det är i förorterna eller innerstan, blir en beblandningsplats för folk från olika delar av samhället. År 2005 pågick Hoodsfred under två dagar och det kom ca 5000 människor per dag. 2006 slog Hoodsfred nya rekord med fler dagar, fler artister och fler besökare (ca 30 000).
